Wips!

Wips så blev det ännu ett inlägg. Nu har det gått två veckor utav av praktiken på sjukhuset och jag stormtrivs, både på avdelningen men även med det faktum att få komma i mer kontakt med sjuksköterskeyrket dag för dag, det känns bra det här!

Tiden rullar på i vanlig fart eller vanlig och vanlig, för snabb fart och för långsam. Den här veckan har bestått av en del praktik varvat med att lära ut läkemedelsberäkning till min fina sambo och en del funderingar. Till varje höst blir det numera att jag funderar otroligt mycket över mitt eget liv, jag reflekterar över att jag snart är ännu ett år äldre, hur långt jag kommit i mitt liv m.m. Just nu är jag otroligt nöjd, jag har en egen lägenhet tillsammans med Daniel, jag har klarat mig till T4, har en härlig familj och fina vänner, det finns då inte mycket att klaga över just nu. Det som slår mig då är det faktum att jag försöker hitta småfel att kunna begrunda och ändra på, men som jag sa just nu finns det ju inget att direkt klaga på. Men man kanske behöver det ibland, den här reflektionen i livet där man kommer fram till att allt för tillfället är precis som man hoppats och tänkt på, detta för att kunna tillåta sig själv att ta ett andetag och njuta!
Detta är något som jag bestämt mig för att tillåta denna höst, jag ska få njuta av mina tankar och tillvaro, vilket jag även hoppas ni får en stund över att själva göra.

Hoppas alla får en vidare fin lördagskväll!

-Alexandra