tisdag 17 juli 2012

The lovestory

Hej!

Sitter här med dundrande huvudvärk och ett huvud som känns som ett ton. Det mest störande med allt detta är nog det faktum att hur mycket jag än försöker sova så går det inte och jag som måste, aja...bara att hoppas på bättring snart då det inatt vankas vaket nattpass.

Sitter och tittar runt på bilder på datorn och minns tillbaka...på Fredag har jag och min Daniel varit tillsammans i 8 månader. Jag vet att 8 månader kanske inte låter allt för stort och länge i denna värld och jag har själv haft längre förhållanden tidigare.. men det som slår mig är att tiden har gått så fort! Jag har så otroligt kul med denna kille, han får mig att skratta, må bra och har alltid något gott råd att komma med. Det här är nog första gången det har känts så kul och så bra med någon under en så lång(kort) tid. Därför delar jag nu gärna med mig av vår berättelse.

Redan uppe i Sidsjön, ni minns min gamla lägenhet, där började det. Vi bodde grannar, precis vägg i vägg och gick i samma klass på universitet. Jag var klart medveten om detta och försökte gång på gång säga hälsa när vi stötte på varandra i dörren. Men denna mnniska var inte särkilt trevlig någon gång och hälsade tillbaka...vilket gjorde att konstiga fördomar växte fram inom mig, som vilken otrevlig och konstig människa detta var. Så gick 1:a terminen och jag flyttade bort från Sidsjön, till lägenheten jag har idag. I slutet av 2:a terminen skulle det ut och göras praktik under några veckor. Jag fick först praktik på ett ställe som det visade sig en vecka innan jag började att jag inte kunde vara på, så jag blev förflyttad och skulle under min första vecka få dela praktikhandledare med Daniel. Åh, jag minns att jag blev lite missnöjd och inte alls såg fram emot att behöva prata med honom. Så började praktiken och lite motvilligt försökte man vara trevlig mot Daniel och vips, det var ju en helt underbar person man hade lärt känna. Så småningom började känslorna spira och ja...altt annat är bara fantastiskt!

Nu har vi varit sambos i ca 5 månader och allt känns helt underbart.

Idag ursäktar jag mig själv om svenskan inte är den bästa, det beror på stor trötthet vilket även innebär att jag nu ska sova.

Hejdå på er alla!

måndag 16 juli 2012

Recept och jobb

Hej hopp!

Skulle egentligen jobbat nu men blev inringd på ett kvällspass istället, så nu är man hemma istället.
Då mat inte var att tänka på så blev det nu att slänga i sig en skål med färska jordgubbar, lite äpple, blåbär, hallon, musli, lite linfrön (för tarmens skull), havremjölk och lite kanel som toppning allt detta resulterade i en superblandning som gick ner snabbt. Dock var jag fortfarande hungrig så blev att ta en bit bröd av mitt eget hembakade och som jag dessutom kommit på själv!

Recept på mitt helt underbara lite smånyttiga bröd:
Ingredienser:
2 dl havregryn
5 dl dinkelmjöl (om man vill, 4 dl dinkelmjöl och 1 dl rågmjöl)
1 dl linfrön
2 tsk bakpulver
3 msk honung
lite torkad frukt/ nötter
4 dl naturell youghurt
1 tsk flingsalt

Topping:
Flingsalt
Solrosfrön
Linfrön

Gör så här:
Blanda samman alla ingredienser (det ska vara kladdig deg). Häll det i en brödform som du lagt bakplåtspapper i. Ställ sedan in i ugnen som skall vara på 175 grader. Grädda i ca 60- 70 min, sedan klart!





















Hoppas ni haft en fin dag och att ni kommer njuta av receptet på brödet!

söndag 15 juli 2012

Uppdatering

Hej.

Tycker om den här gamla bloggen och har därför bestämt mig för att fortsätta blogga här, som ni vet är jag ju annars en expert i att byta bloggar hela tiden. Men nu ska det vara denna som gäller.

För ca 1 år och några månader sen verkar det som att jag skrev sista inlägget här, så det har ju hänt en del i mitt liv sen dess om man säger så.

Till att börja med lämnade jag förra sommaren min lilla lägenhet på 23 kvadrat i Sidsjön och begav mig mot Nacksta där jag fick tag på en lägenhet nästan dubbelt så stor, dessutom har jag kommit  närmare centrum och universitet.

Jag har blivit halvfärdig på utbildningen och trivs toppen i Sundsvall, bortsett från hemlängtan ibland.
Just nu sommarjobbar jag och är kvar i Sundsvall över sommaren.

Det var en kort och fin uppdatering, more to come....

Söndag

Har haft helgen ledig, största delen ensam men igår var även min sambo ledig, vilket var bra då vi äntligen kunde få tid för varandra.
Dagar som denna då man går runt och lyssnar på musik med många minnen, ser på den gråa himlen utanför fönstret och städar väcks många tankar. För mig händer det inte så ofta längre att jag hinner resonera, tänka över dagen och så längre, då livet går i en rasande fart. Det finns då både nackdelar och fördelar med dessa dagar då jag får en stund över att tänka över vad det har blivit av mig, det negativa är det faktum att jag kan bli nedstämd och få en otrolig hemlängtan medens det positiva är att jag kan sova gott på natten och känna mig avslappnad på kvällen.
Den här sommaren har varit speciell på alla möjliga sätt och vis, jag har bland annat inte åkt hem till mitt älskade Närke utan hållt mig kvar i Sundsvall med min sambo i envishet att nu är jag minsann vuxen och ska klara mig själv. Men i veckan kom livet nära inpå, här sitter jag 50 mil ifrån min familj och skulle det hända något kan jag inte ta mig dit då det självlklart inte finns pengar för det just nu och tåg gör att det tar ungefär en halv dag innan jag är hemma...hemlängtan är som sagt stor just nu, men det blir nog bättre. Som jag sa till min mamma, det ska inte vara enkelt att bli vuxen om man nu vill säga... någonsin blir vuxen.
Att vara vuxen är att vara myndig och oberoende av föräldrar eller andra vårdnadshavare, skriftligt sätt alltså...men frågan är hur vuxen man någonsin kommer känna sig? När jag tänker efter hur jag känner och hur man hör andra äldre prata så låter det som att vi alla är barn, hur gamla vi än blir. Dock kommer vi samla på oss erfarenheter i vårat eget liv och bygga våran egen historia, vårat eget liv, vilket endast vi själva kan påverka till stor del.
Det som är viktigt tror jag är att någon/ några gånger varje år stanna upp vid spegeln, titta på dig själv, ta på ditt ansikte och förundras över hur livet växer och man utvecklas för varje dag. Jag tror själv att det är viktigt att ibland påminna sig själv om sin nya livssituation tänka på det som varit och sedan se vad det har utvecklats till för att dels bevisa för sig själv att man kanske tog sig igenom en svår situation för att se att man klarar av det och dels veta att tills nästa gång är man starkare och har mer kunskap. Att vara barn livet igenom och utvecklas, skapa sin egen historia är en del av vårat liv.

Det blev mycket pladder, börjar förstå det här med blogg nu. Det är ju hur skönt som helst att skriva av sig. Ne nu ska jag se till att göra något för kärleken (och för min egen skull...) nu ska jag storstäda och göra fint till min goa Daniel kommer hem efter ett långt arbetspass, för det har jag lärt mig att det är bland det härligaste som finns att komma hem till nysätdat :) Hoppas ni får en bra och fin Söndag allihopa!

Bilden här nedanför är på mig och Daniel.