The lovestory

Hej!

Sitter här med dundrande huvudvärk och ett huvud som känns som ett ton. Det mest störande med allt detta är nog det faktum att hur mycket jag än försöker sova så går det inte och jag som måste, aja...bara att hoppas på bättring snart då det inatt vankas vaket nattpass.

Sitter och tittar runt på bilder på datorn och minns tillbaka...på Fredag har jag och min Daniel varit tillsammans i 8 månader. Jag vet att 8 månader kanske inte låter allt för stort och länge i denna värld och jag har själv haft längre förhållanden tidigare.. men det som slår mig är att tiden har gått så fort! Jag har så otroligt kul med denna kille, han får mig att skratta, må bra och har alltid något gott råd att komma med. Det här är nog första gången det har känts så kul och så bra med någon under en så lång(kort) tid. Därför delar jag nu gärna med mig av vår berättelse.

Redan uppe i Sidsjön, ni minns min gamla lägenhet, där började det. Vi bodde grannar, precis vägg i vägg och gick i samma klass på universitet. Jag var klart medveten om detta och försökte gång på gång säga hälsa när vi stötte på varandra i dörren. Men denna mnniska var inte särkilt trevlig någon gång och hälsade tillbaka...vilket gjorde att konstiga fördomar växte fram inom mig, som vilken otrevlig och konstig människa detta var. Så gick 1:a terminen och jag flyttade bort från Sidsjön, till lägenheten jag har idag. I slutet av 2:a terminen skulle det ut och göras praktik under några veckor. Jag fick först praktik på ett ställe som det visade sig en vecka innan jag började att jag inte kunde vara på, så jag blev förflyttad och skulle under min första vecka få dela praktikhandledare med Daniel. Åh, jag minns att jag blev lite missnöjd och inte alls såg fram emot att behöva prata med honom. Så började praktiken och lite motvilligt försökte man vara trevlig mot Daniel och vips, det var ju en helt underbar person man hade lärt känna. Så småningom började känslorna spira och ja...altt annat är bara fantastiskt!

Nu har vi varit sambos i ca 5 månader och allt känns helt underbart.

Idag ursäktar jag mig själv om svenskan inte är den bästa, det beror på stor trötthet vilket även innebär att jag nu ska sova.

Hejdå på er alla!